Jag vet inte varför, men jag är så hiskeligt trött på dagarna. I dag vilade jag på soffan med solen i ögonen. Jag lägger mig innan klockan slår elva och jag vaknar halvsju och vill gärna sova vidare. Det är väl nu man borde ha energi, eller hur? 

När jag visade mitt examensarbete för en väninna upptäckte jag tre fel. Felen är absolut inte stora, men det är ändå lite genant. Jag som är så petnoga.

Hela kvällen har jag ägnat mig åt hår. De sista kunderna är fina så nu kan jag på allvar lämna den här staden. Som frisör känner man ett visst ansvar att stamkunder, vänner och familjemedlemmar är snygga i håret. Nu skall jag avrunda den här onsdagen med att se på tv och avnjuta något så nyttigt som smoothie. Det har jag inte gjort på år och dagar känns det som.

Det är många som har frågat om jag är nervös för att börja jobba. För det mesta svarar jag nekande eftersom jag känner till stället och de flesta som jobbar där. Nu som då får jag mail av moderedaktören där hon kan skriva var och när jag skall vara på plats den första april. Fick precis veta vad min första dag börjar med. Det pirrar i min mage. Fortfarande nyper jag mig i armen för att se att jag inte drömmer.

Onsdag och våffeldag i dag. Jag förstår inte vart dagarna försvinner. Om en vecka börjar jag jobba som modeassistent. Hur fantastiskt som helst. I dag skall jag packa mina kläder. Nu säger jag hej då till vintern och lägger allt som påminner om vinterkläder i lådor.

När får jag klä mig i den här klänningen?

Monkigirl.se

Jag ville tacka min chef för de nästan tre åren vi jobbat tillsammans men en grönväxt. Länge, länge stod jag i blomaffären så att jag skulle hitta den perfekta och förmånligaste blomman.Ville först köpa en orkidé, men hade lagt tio euro som gräns. Efter en halvtimme i affären valde jag ett grönt gräs som kostade sju och femtio. Tänkte mig att det skulle passa perfekt i krukan som jag inte frågade priset på. Tjugo euro blev det och jag är om möjligt ännu fattigare.

Man kan väl kalla det en stressig arbetsdag.Att jobba i åtta timmar utan lunch gör en lite trött, men när jag visste att det var för sista gången kändes det lättare. Under dagens gång har vår lägenhet blivit mer som ett förvaringsutrymme än en lägenhet. Det är en massa lådor och jag tycker synd om Matte som skall bo här i en månad utan möbler.

Nu skall jag traska iväg till jobbet för sista gången. Jag är glad och ser fram emot min sista arbetsdag. Trevlig måndag.

Efter en hel dag med program skall det bli skönt att få lägga sig i soffan. I morgon börjar en ny vecka och jag har mycket att göra. Sista veckan i Finland.