Den sista dagen det här året dricker jag te och ser på dekorerade pepparkakor.

Januari handlade mest om jobb och en framtida examen. Jag åkte till Stockholm och Helsingfors för att intervjua en modechef och fyra moderedaktörer. Det var något jag var nervös för . Jag sökte också mitt drömjobb på VeckoRevyn.

I februari hade jag fortfarande inget liv. Men den tolfte februari är och kommer nog länge att vara en av de bästa dagarna. Jag fick veta att VeckoRevyn hade valt mig som deras modeassistent och jag började se ljuset i tunneln. Jag ringde på en lägenhet (som sedan visade sig bli vår). Matte fick ett jobb i Stockholm och jag blev orolig för att något hemskt skulle hända. Sådan här tur kan man bara inte ha.

Mars var en hektisk månad. Jag jobbade så mycket jag kunde, sålde på loppis för att tjäna mer pengar, sade upp lägenheten i Vasa och presenterade examensarbetet. När slutvitsordet blev det bästa möjliga kände jag en stor lättnad. Jag packade ihop hemmet och Matte fick vänja sig vid att bo i flyttkaos under en månads tid. Den sista dagen i mars flyttade jag till Stockholm.

Hemmet på Lidingö kändes som huvudvinsten i ett lotteri.

Den första april började jag mitt drömjobb som modeassistent på VeckoRevyn. Jag förstod direkt att jag hade världens bästa jobb och jag ville aldrig gå hem. Min första modefotografering handlade mest om denim, vitt och turkost.

Under påsken åkte jag till Finland för att hälsa på familjen och vänner. Jag var glad och lycklig och såg staden Ekenäs med nya ögon.

Lagom till valborg kom Matte med flyttbilen. Jag hade bott ensam i en ekande lägenhet alldeles för länge. Vi var glada och nöjda över den fina lyan. Vi fick köpa nya möbler och jag kände mig fattig.

Och på jobbet gick det bra. Jag fick styla bloggare till reportage.  Jag fick ansvar och jag tog egna initiativ.

Vi gick mängder av promenader och bron till Lidingö började kännas mer och mer som hemma. Att kunna bo nära city med endast sjutton minuters restid till jobbet och ändå ha vattnet som granne var helt fantastiskt. Vi var och är fortfarande så tacksamma.

I maj fick jag tillsammans med VeckoRevyn gå på konsert i Globen. Beyoncé.

Att ha ett jobb, men ändå ha lediga helger var en lyx. Att upptäcka Stockholm, turista och uppleva nya ställen var något som hörde till favoritsysslorna. Vid slottet, Gamla stan och Södermalm trivdes jag. I slutet av månaden åkte jag till Åland och firade min syster Matilda som tog studenten.

Förutom modefotograferingar var mina arbetsuppgifter att besöka pressveckor, pressvisningar och pressfrukostar. Jag fick även gå på min första modevecka.

I juni bestämde jag mig för att ta bort mitt löshår . Jag klippte håret i en kort frisyr och rots att jag ibland kan sakna det långa är det nog det bästa jag gjort på länge.

Jag firade midsommar på Åland och Matte var med.

Jag köpte något som glittrade. Monki levererade som vanligt.

När jag inte var i en studio och plåtade kändisar eller gjorde modereportage hängde jag för det mesta i moderummet. Där var det ibland kaos.

Vi gjorde ett reportage med Tilde Fröling och hennes barn Mingus. Hon frågade mig mycket om Finland och jag älskade barnets kinder.

I augusti åkte jag och Matte till Göteborg. Förutom promenader på stan, träff med kompisar från Vasa och restaurangmat gick vi på konsert. U2 spelade på Ullevi och jag har aldrig någonsin varit med om en så mäktig konsert. Ni som har turen att gå i Helsingfors skall vara lyckliga. I slutet av månaden besökte vi Stockholm stadion där vi fick höra Coldplay för andra gången.

Jag stylade mitt första omslag. Marie Serneholt var kvinnan som skulle pryda tidningens första sida och hon är för övrigt en av de trevligaste jag träffat .

September var en bra månad. Jag åkte på konferens tillsammans med VeckoRevyn och jag fick köra en fyrhjuling för första gången.  På helgerna besökte vi Skansens höstmarknad och Åland. Den här tiden stylade jag en programledare vid Ur. Programmet börjar sändas nästa höst.

Oktober var festlig tid. Jag fick gå på årets stora bloggfest på Café Opera. Blog Awards 2009. Hemmafester, Tidskriftsgalan och Idol 2009. Den här månaden hände något historiskt -min mamma flyttade till Åland.

Jag fick som uppgift att styla kändisar i bara vitt. Det var en utmaning. Det skulle även ingå ett par änglavingar i bilden.

November var en lugnare månad. Jag gjorde min första intervju för Veckorevyn.com. Jag och Jonas Hallberg.

Hysterin över Paradise Hotel började.

Min chef Li blev mamma och då fick jag en ny chef, Emma. Jag har haft tur.

I december fyllde jag år och den dagen firades i Paris tillsammans med tre vänner. Jag firade julen med Mattes familj, vilket kändes förvånansvärt bra. Jag fick hjälp med min hemsida som snart är helt och hållet klar. Den tjugosjunde december blev jag faster en gång till.

Det har varit ett bra år. Det har hänt mycket och med all säkerhet kan jag konstatera att jag har det för bra. En flytt jag har väntat på många år, ett drömjobb i ung ålder och många möjligheter.

Jag kom till jobbet vid nio. Har suttit vid datorn och letat pressbilder. Jag har också försökt skriva en början på en ansökan och varje gång avskyr jag det som pesten. Det är inte så lätt att tänka sig själv som ett varumärke. Efter dessa långa lediga dagar börjar jag vänta på modefotograferingarna. Det är nog det bästa med mitt jobb skulle jag tro.

Jag och praktikant-Michaela ”ångar” kläder.

Jag har tröstätit fruktsallad och hällt i mig nästan en liter te. Det är trist att vara ensam hemma. I morgon efter jobbet åker jag tillbaka till Åland för att träffa Matte och en hög med vänner. Nyårsmiddagen närmar sig.

Det känns bra att jag får vara tillbaka på jobbet. Egentligen har jag inte så mycket att göra eftersom tidningar jobbades in, men det finns som bekant alltid något att göra. Jag vill så gärna vara här.

 I mitt postfack fanns en liten julklapp från Zanzlöza Zmycken.

Ja, hetsen är här och jag tänker ofta på det jag skulle vilja köpa för en billigare peng. Det första har blivit ett par Converse för trehundra kronor. Det tråkiga är att jag är för fattig för att helt och hållet kunna slappna av.

Nu finns jag på Lidingö igen och här är allt nästan som vanligt. Jag hittade en blomma, en flaska bubblande och nougat på trappan. Det här visar att vi har de bästa av grannar och hyresvärdar.

Den stora nyheten i dag är att Hugo har blivit storebror och jag har blivit faster för andra gången. Hon ville bestämt ut dagar för tidigt och alldeles på fel plats, men ett sött flickebarn är hon kan jag lova.

Efter några timmar i Mariehamn skall jag nu åka vidare mot Stockholm och Lidingö. När jag finns i hemmet skall jag berätta en väldans rolig nyhet.

Just nu befinner jag mig i Esbo. Min syster och hennes man bjuder mig och Matte på middag. Vänligt av dem. Jag känner att jag börjar bli trött på att hänga och bara vara. I morgon åker jag till Mariehamn och därifrån vidare till Stockholm. Jag saknar det svenska språket, Lidingö och redaktionen.

Jag firar jul. Som vanligt har jag fått för mycket fint. TACK!