Den åländska flaggan måste ju upp.

Matte och jag sov i bastukammaren.

Man är alltid så snygg när man är på landet.

Utsikten är fantastisk.

Det hör till att promenera i skogen.

Det här gör så att man blir lugn i själen.

En sak som jag och Matte är väldigt överens om att vår första bil skall vara en Mini Cooper, gärna svart eller röd. Jag minns sommaren 2006 då jag fick köra omkring med den här skönheten. En Ford från -82. Bilden är tagen i ett grönt Mariehamn och fotografen är min väninna.

Det var på den tiden jag använde jeans.

Nyårsbilderna finns äntligen på min dator.

Förrätten var löksoppa. En god sådan.

Killen håller tal. Våran toastmaster.

Väntar på varmrätten.

Frankie och Sandra.

Andra sidan av bordet.

JoseFIN och jag väntar ivrigt på tolvslaget.

Vi avslutade vårt Ålandsliv med ett spontanbesök till Indigo. Jag, Matte och Systern Matilda gick dit vid halvtio och drack drinkar, dansade till Håkan Hellström och Robyn och var allmänt sociala. Gänget samlade sig och det kändes lite deppigt ändå när alla kramades och sade farväl. En väldigt trevlig kväll som slutade med att vi traskade till bussplan och korvkiosken där vi åt en sista måltid.
I dag är det packning, städning och snabbshopping som gäller för 14.25 tar vi färjan till Finland. Det är sol och blå himmel här så lite trist att lämna den vackra ö. Men sommaren är förbi så också vår tid.
Det bästa är att både jag och Matte verkligen kan tänka oss att bo här i framtiden. Eller i alla fall ha ett sommarhus. Det är här man skall vara. Alltid.

Sol och blå himmel i dag. Underbart.

Att säga hejdå till de fina människor jag fått jobba med dessa månader känns riktigt konstigt. Nästan lite deppigt. Jag vet att jag får komma tillbaka om och när jag vill vilket känns riktigt bra.
På vårt köksbord finns just nu en "Sodastreamer". Den fick matte i dag som avskedsgåva. En fin present tycker jag. Nu kan han göra Coca Cola när han vill. När jag var liten hade min väninnas farmor och farfar en sådan. Det var såå lyxigt att ha en kolsyreapparat och vi gjorde Fanta hela tiden. Det var nog en av de orsakerna varför man gick till hennes farmor.

Nu skall jag försöka trolla ihop någon sorts middag. Sedan väntar jag besök av systern.

Om en halvtimme skall jag gå ner till salongen för att jobba min sista dag. Känns lite slött, men jag känner att jag lärt mig och har utvecklas så otroligt dessa veckor. Bra.

Redan klockan elva i förmiddags kände jag mig ofräsch och ville hoppa in i duschen. Det kliade över hela kroppen och jag förbannade mig över att jag valt att jobba som frisör. Ibland är det riktigt för jävligt med allt hår. Som. Är. Överallt.
I dag har Matte åkt tillsammans med min far till skärgården. De skulle fixa elektriska saker i hans hus, vilket min Matte verkligen är bra på. Meningen var att jag skulle agera "el-assistent", men avböjde. Skall istället ta tag i vårt hem som så småningom skall packas ner. Alla kläder, skor och toalettartiklar (och gissa om jag fått och köpt hårprodukter denna sommar). Skall även tvätta några maskiner. Avslutar med att bläddra i nyaste ELLE som var innanför dörren i går. Jag älskar verkligen mina tidningsprenumerationer. Jag blir så glad.

När jag och Matte promenerade längs gågatan här i Mariehamn hände något riktigt irriterande. Det var någon som kastade saker på oss. När vi vände oss upp mot taken såg vi tre tjejer.

Jag: Vad satan gör ni? Det är faktiskt farligt att kasta grejer på folk.

Tjejen: Men… Det är ju bara svampar.

Jag: What? Ursäkta, men skit i svamparna. Man kastar inte saker.

Tjejen: Men dom är plockade i dag och dom går ju sönder när dom landar.

Jag: Jamen, det är ändå inte roligt. Tänk lite efter vad ni gör.

Tjejen är tyst.

Jag blir så irriterad. Och förbannad. Det var tre tjejer, skulle ju har förstått om det skulle ha varit tre killar.

Har i går börjat min sista arbetsvecka här på Åland. På lördag åker jag hem till mamma och har semester. Det är lite vemodigt att sluta eftersom jag trivs så bra här. Men om kanske tiotjugo år är det väl dags att flytta hit på riktigt.
Jag börjar längta hem. Till Vasa. Till lägenheten. Till mina saker. Inte alls till själva staden, eftersom jag bara drömmer om att få flytta därifrån så fort som möjligt. Vilket vi också kommer att göra.
Hockeyfrillan är äntligen här. Jag stannade efter jobbet i går och min kollega var så snäll och förlängde nackhåret lite grann. Det känns riktigt bra. Får bara inte blöta/tvätta håret på ett dygn, vilket är lite jobbigt. Är van att alltid duscha det på morgonen. Får se vad jag får för feedback från resten av arbetskamraterna.

Nu är det så smånigom att gå till jobbet. Jobbar till sju. Lång dag.

I kväll skall jag börja packa alla kläder. De skall i olika väskor. En som kommer med till Stockholm i morgon och en som åker med min mor till Finland på söndag. Hon kommer hit över helgen för att få gå på en konsert. Det känns lite sorgligt för om en vecka ungefär åker vi härifrån. Då har vi tillbringat vår sommar här. Sedan är det dags för jobb och lite studier i Vasa. Vet egentligen inte hur roligt det kommer att blir för jag längtar ändå till våren när vi får flytta. Till en ny stad.

Nu skall vi äta en kycklingsallad och sedan gå på en konsert till St Görans kyrka.